Träffade alldeles nyss Mr.Y. Han kom och hälsade på :) Ett sånt där härligt pirr infann sig och jag ville helst av allt bara kasta mig runt halsen på honom och kyssa honom! Men en sak i taget..
Han sa iaf att han inte ville att jag skulle träffa någon annan. Visst, jag gör så klart som jag vill eftersom vi inte har inlett något ännu men precis som jag sa till honom så letar jag inte direkt efter någon på det sättet. Visst söker jag efter kärleken, men inte fenetiskt. Jag behöver inte ha någon NU utan när den rätta kommer så kommer han :) Jag hoppas så klart att han är den rätta, men det där vet man aldrig.
Jag vet bara att jag blir väldigt glad när jag träffar honom och gnistorna flyger och hjärtat bultar och fjärilarna i magen finns där. Precis som det ska kännas. Men vi känner inte varandra speciellt bra ännu, men vi ska fortsätta att träffas som vänner så får vi se sen...
Han är så fin, sååå otroligt fin :)
måndag 13 december 2010
fredag 10 december 2010
Känslor
Jag har ETT problem, uppdelat i två delar.
Jag har känslor för två män. Den ena är inte intresserad av ett förhållande och den andra har sambo.
Han som inte vill ha ett förhållande har jag haft som sex-partner i snart 5 månader. Vi myser, vi har sex och vi umgås som vänner till vardags. En vanlig term för detta brukar kallas för KK (Knullkompis).
Känslor för honom uppstod ganska fort efter att vi börjat lära känna varandra. Men han är som sagt inte intresserad på det sätt så att han vill ta våran relation längre. Det är väldigt trist eftersom vi fungerar otroligt bra tillsammans. Men de känslorna har jag försökt att förtränga eftersom jag vet att det inte kommer leda vidare till något seriöst.
Den andra mannen som jag har känslor för är han som jag skrivit om i tidigare inlägg, Mr.Y. Vi har fortsatt att träffas lite sporadiskt. Pratat, skrattat och haft trevligt. Inget mer än så. Men det märks tydligt att gnistorna finns där. Så varför lämnar han inte sitt förhållande han har nu? Ja, det kan man ju undra om man ser det utifrån. Men det är tyvärr inte så enkelt som man kan tro i de flesta fall. Jag vet varför han inte lämnar sitt förhållande just nu och det accepterar jag. Men om han däremot kommer göra det i framtiden.. ja det är en annan fråga.
Jag vill ha en relation med den här mannen. Jag tycker väldigt mycket om honom och det klickade direkt mellan oss även om vi just nu enbart är vänner.
Ni kanske tycker; Skit i dem båda för båda relationerna är fel på olika sätt.
Men en sak man inte kan styra över är sina känslor. Jag vill inte ha känslor för någon av dem egentligen eftersom det bara innebär en massa problem för mig. Men jag kan inte rå för det. Känslorna finns där och jag blir glad varje gång jag träffar eller pratar med någon av dem.
Så vad gör man?
Jag har känslor för två män. Den ena är inte intresserad av ett förhållande och den andra har sambo.
Han som inte vill ha ett förhållande har jag haft som sex-partner i snart 5 månader. Vi myser, vi har sex och vi umgås som vänner till vardags. En vanlig term för detta brukar kallas för KK (Knullkompis).
Känslor för honom uppstod ganska fort efter att vi börjat lära känna varandra. Men han är som sagt inte intresserad på det sätt så att han vill ta våran relation längre. Det är väldigt trist eftersom vi fungerar otroligt bra tillsammans. Men de känslorna har jag försökt att förtränga eftersom jag vet att det inte kommer leda vidare till något seriöst.
Den andra mannen som jag har känslor för är han som jag skrivit om i tidigare inlägg, Mr.Y. Vi har fortsatt att träffas lite sporadiskt. Pratat, skrattat och haft trevligt. Inget mer än så. Men det märks tydligt att gnistorna finns där. Så varför lämnar han inte sitt förhållande han har nu? Ja, det kan man ju undra om man ser det utifrån. Men det är tyvärr inte så enkelt som man kan tro i de flesta fall. Jag vet varför han inte lämnar sitt förhållande just nu och det accepterar jag. Men om han däremot kommer göra det i framtiden.. ja det är en annan fråga.
Jag vill ha en relation med den här mannen. Jag tycker väldigt mycket om honom och det klickade direkt mellan oss även om vi just nu enbart är vänner.
Ni kanske tycker; Skit i dem båda för båda relationerna är fel på olika sätt.
Men en sak man inte kan styra över är sina känslor. Jag vill inte ha känslor för någon av dem egentligen eftersom det bara innebär en massa problem för mig. Men jag kan inte rå för det. Känslorna finns där och jag blir glad varje gång jag träffar eller pratar med någon av dem.
Så vad gör man?
lördag 20 november 2010
Dejt igen
Ikväll kom han tillbaka, han jag skrev om i förra inlägget, vi kan kalla honom Mr.Y. Under hela kvällen fanns det en slags spänning där som inte ville försvinna. Det är alldeles självklart att det är lite gnistor som sprakar.. frågan är bara vad som kommer ske i framtiden för han har ju som sagt flickvän. Än en gång sa jag till honom att han behöver komma underfund med vad han vill göra på den fronten.
Han är fin.. väldigt fin.
Gillar!
Han är fin.. väldigt fin.
Gillar!
torsdag 18 november 2010
Dejt
Här om kvällen hade jag en "dejt", fast man kan väl kanske inte kalla det en dejt trots allt. En manlig vän kom över på kaffe på kvällen och vi satt och pratade. Vi hade småflörtat lite innan via sms och när vi sitter där och pratar säger han plötsligt; "jag har en tjej". WHAT?! Det var en smärre chock måste jag erkänna då jag inte visste något om detta. Dessutom blev jag arg. Jag sa på en gång; "Jag tycker man avslutar ett förhållande innan man ens börjar flörta med någon annan". Detta tror jag starkt på, jag skulle aldrig vilja utsätta en annan tjej för det jag nyligen varit med om med Mr.D.
Så jag sa till honom dagen efter, då jag faktiskt är intresserad av denna karl, att han var välkommen att höra av sig om han blir singel. Då frågade han direkt; "Så vi kan inte ses om jag inte är singel?" Jo det är väl klart att vi kan, men endast som vänner, fick han till svar. Jag tycker att om ett förhållande känns fel för den ena parten så måste denna bestämma om man ska försöka lösa problemen eller gå vidare på egen hand. Men detta ska man komma underfund med innan man inleder något nytt överhuvudtaget för det löser verkligen inga problem med att flörta med andra bakom ryggen på sin partner. Usch vad fult det är att göra så!
Men hur som helst. Han är en fin karl, en väldigt fin karl som jag känt lite smått sedan förra sommaren. Jag tror, möjligtvis, att jag skulle kunna tänka mig att se om det finns något där att bygga på. Dock inte förrän han är SINGEL så klart! En sak i taget ;)
Så jag sa till honom dagen efter, då jag faktiskt är intresserad av denna karl, att han var välkommen att höra av sig om han blir singel. Då frågade han direkt; "Så vi kan inte ses om jag inte är singel?" Jo det är väl klart att vi kan, men endast som vänner, fick han till svar. Jag tycker att om ett förhållande känns fel för den ena parten så måste denna bestämma om man ska försöka lösa problemen eller gå vidare på egen hand. Men detta ska man komma underfund med innan man inleder något nytt överhuvudtaget för det löser verkligen inga problem med att flörta med andra bakom ryggen på sin partner. Usch vad fult det är att göra så!
Men hur som helst. Han är en fin karl, en väldigt fin karl som jag känt lite smått sedan förra sommaren. Jag tror, möjligtvis, att jag skulle kunna tänka mig att se om det finns något där att bygga på. Dock inte förrän han är SINGEL så klart! En sak i taget ;)
tisdag 9 november 2010
Förlorad kärlek
Att bli dumpad gör oftast väldigt väldigt ont i en människa. Det är en natulig reaktion när man blir ratad av en person som man tycker väldigt mycket om.
Jag blev dumpad av min fästman för 3½ månad sedan. Det kom som en blixt från klar himmel då jag verkligen trodde att vi var lyckliga. Eller jag var iaf lycklig, men tydligen inte han. Vårat uppbrott blev väldigt känslosamt och det var inte bara det att han gick ifrån mig, han träffade även en ny tjej innan vi hade separerat. Jag trodde av hela mitt hjärta att han var den rätta och vi fungerade otroligt bra tillsammans. Han var även som en pappa åt min son, så även detta sårade mig enormt. Han lämnade ju inte bara mig utan även min son.
Nu, ett par månader senare, har jag smått börjat acceptera att det inte kommer vara han och jag. Men det gör fortfarande väldigt ont i mig när jag träffar honom. Skulle jag se honom med hans nya tjej skulle jag garanterat gå direkt hem, krypa ner under täcket och gråta mig till sömns i flera veckor.
Vi kan kalla mitt ex för Mr D. Vi träffades hösten 2008 och ett par månader efteråt så flyttade jag över 30 mil med min son för att bo med honom. Enda från början och enda till 2 månader innan det tog slut hade vi ett underbart förhållande. Så här brukade jag säga till mina vänner; "Man brukar säga att man inte vet hur bra man har det förrän det är borta, men jag vet exakt hur bra jag har det". Och det visste jag. Jag hade hittat mannen i mitt liv och vi skulle leva lyckliga i resten av våra liv. Jag trodde nästan att det var för bra för att vara sant. Men vänta nu.. det var det ju också. Det var verkligen för bra för att vara sant. För han träffade en annan tjej via sitt arbete och känslor uppstod. Men istället för att försöka bearbeta detta tillsammans med mig så valde han att avsluta vårat förhållande för att istället bli tillsammans med den här andra tjejen. Tårarna rinner ner för mina kinder nu när jag tänker på det.
Trots att jag har en massa ilska inom mig mot honom som jag ännu inte kunnat bearbeta bort så kommer jag alltid ha en speciellt plats i mitt hjärta som är avsatt för honom.
Mr.D kommer jag alltid älska.. tror jag.
Jag blev dumpad av min fästman för 3½ månad sedan. Det kom som en blixt från klar himmel då jag verkligen trodde att vi var lyckliga. Eller jag var iaf lycklig, men tydligen inte han. Vårat uppbrott blev väldigt känslosamt och det var inte bara det att han gick ifrån mig, han träffade även en ny tjej innan vi hade separerat. Jag trodde av hela mitt hjärta att han var den rätta och vi fungerade otroligt bra tillsammans. Han var även som en pappa åt min son, så även detta sårade mig enormt. Han lämnade ju inte bara mig utan även min son.
Nu, ett par månader senare, har jag smått börjat acceptera att det inte kommer vara han och jag. Men det gör fortfarande väldigt ont i mig när jag träffar honom. Skulle jag se honom med hans nya tjej skulle jag garanterat gå direkt hem, krypa ner under täcket och gråta mig till sömns i flera veckor.
Vi kan kalla mitt ex för Mr D. Vi träffades hösten 2008 och ett par månader efteråt så flyttade jag över 30 mil med min son för att bo med honom. Enda från början och enda till 2 månader innan det tog slut hade vi ett underbart förhållande. Så här brukade jag säga till mina vänner; "Man brukar säga att man inte vet hur bra man har det förrän det är borta, men jag vet exakt hur bra jag har det". Och det visste jag. Jag hade hittat mannen i mitt liv och vi skulle leva lyckliga i resten av våra liv. Jag trodde nästan att det var för bra för att vara sant. Men vänta nu.. det var det ju också. Det var verkligen för bra för att vara sant. För han träffade en annan tjej via sitt arbete och känslor uppstod. Men istället för att försöka bearbeta detta tillsammans med mig så valde han att avsluta vårat förhållande för att istället bli tillsammans med den här andra tjejen. Tårarna rinner ner för mina kinder nu när jag tänker på det.
Trots att jag har en massa ilska inom mig mot honom som jag ännu inte kunnat bearbeta bort så kommer jag alltid ha en speciellt plats i mitt hjärta som är avsatt för honom.
Mr.D kommer jag alltid älska.. tror jag.
Välkomna!
Jag vill hälsa er hjärtligt välkomna till "The Love Seeker"-bloggen.
Här kommer jag att skriva om att söka efter kärleken (så klart) men även om självkänsla, som är så viktig, och även om andra tankar och funderingar som kan komma upp i samband med detta ämne, t.ex ensamhet och vad man kan göra för att "må bättre" av sin ensamhet.
Jag hoppas att ni som läser denna blogg får ut något av den och att jag kanske även får lite hjälp av er i min sökan efter kärleken.
Så ni undrar kanske vem jag är?
Jag är en 24-årig ensamstående mamma till en liten pojke. Jag har varit singel i 3½ månad och är kanske inte riktigt redo för ett förhållande ännu men jag tänker dock ändå mycket på det här med kärlek, för det handlar ju faktiskt inte enbart om att hitta rätt man/kvinna.
Välkomna!
Här kommer jag att skriva om att söka efter kärleken (så klart) men även om självkänsla, som är så viktig, och även om andra tankar och funderingar som kan komma upp i samband med detta ämne, t.ex ensamhet och vad man kan göra för att "må bättre" av sin ensamhet.
Jag hoppas att ni som läser denna blogg får ut något av den och att jag kanske även får lite hjälp av er i min sökan efter kärleken.
Så ni undrar kanske vem jag är?
Jag är en 24-årig ensamstående mamma till en liten pojke. Jag har varit singel i 3½ månad och är kanske inte riktigt redo för ett förhållande ännu men jag tänker dock ändå mycket på det här med kärlek, för det handlar ju faktiskt inte enbart om att hitta rätt man/kvinna.
Välkomna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)